Utöver dessa fina hingstar så har jag funderingar på några andra som jag dock inte träffat, bara sett på bild och hört talas om. Vad som gjort mig nyfiken på dessa övriga hingstar är bland annat deras färg och de avkommor de lämnat som jag träffat några av.

Några hingstar jag gillar är :

Hrimur från Jupitertorp han är "isabell", sen finns det också funderingar på

Óskasteinn frá Oddhóli som är "silversvart",

Grásteinn Frá Grafarkoti som är "silvermusblack" och son till ovanstående. Men även

Hraunar frá Efri-Rauðalæk som är "Gulsvart",

Ofsi från Åsen som är "svartskäck" samt ev

Tjaldur frá Skullerup som är "svartskimmelskäck", är också några av de jag gillar just nu just idag.

Tjaldur har jag träffat några avkommor till och de har alla ett urmysigt lugnt och trevligt temperament.

Men ännu vet jag inte vem jag ska välja. Det får framtiden utvisa.

Idag tog vi med en handhäst och red förbi lösdriftshagen. Då kommer nästan alla i lösdriftsflocken fram till staketet, eftersom den unghäst vi hade med oss inte ville gå förbi en ensilagebal med plasten kvar utanpå.

Att det desutom blåste rätt mycket den här dagen gjorde ju att plasten både lät och fladdrade, och det kan var läskiga saker tyckte unghästen vi hade med oss.

Vartefter vi står där samlas lösdriftsflocken där vi är och då blir ju allt ännu mer spänt för då är det flera saker på samma gång som distraherar en unghäst.

Det slutar med att min beridare kallas till unghästen och får leda henne förbi ensilgae balen från marken.

Unghästarna i lösdriften springer omkring och försöker räkna ut vad som är läskigt, men lyckas nog inte.

Inte förrän unghästen som är med som handhäst går förbi balen, så varvar unghästarna i lösdriften ner och stannar upp.

Så oro smittar av sig det fick vi klart och tydligt se här, hästarna emellan. Men nu är den unghästen en erfarenhet rikare, och nästa gång kanske det inte är så farligt att gå förbi ensilagebalen, även om det blåser.